Vejkabos kennel

Till jägare från jägare!

Inforukl

UKL-Unghundsprovet
Unghundsprovet är utformat för att försöka påvisa vilka anlag hunden har och vilka anlag hundens
föräldrar har nedärvt. Provet prövar alltså inte den färdiga jakthunden. Den färdiga jakthunden
bedöms senare på EPB, vildsvinsprov etc.
Syftet med provet från början var bland annat att kunna skilja på de hundar som drev och skallade
endast vid synkontakt av vilt samt premiera de hundar som hade korrekta spårskall och ett
spårsäkert arbete. Man bedömmer också vatten passionen och kontrollerar skottfastheten.
Det är viktigt att komma väl förberedd till ett unghundsprov. Många kommer tyvärr helt
oförberedda och har inte fått någon som helst information eller hjälp av sin uppfödare. Ingen
kommer till ett viltspårsprov i anlagsklass med en hund som aldrig gått ett blodspår. Men till
unghundsprov kommer tyvärr många helt oförberedda utan chans att göra vare sig själva eller
hunden rättvisa.
Jag har därför sammanställt bedömningsanvisningarna med kommentarer om hur man kan
förbereda sin hund inför provet.
Unghundsprovet kan för många verka krångligt och intetsägande. Men det är det enskilt viktigaste
instrument vi har för att kontrollera de grundläggande egenskaper som en wachtelhund skall ha.
Förhoppningen är att fler skall komma väl förberedda och att vi där igenom får ett mer rätt visande
resultat på unghundsprovet.
Drevarbete på fälthare
Bedömningen omfattar unghunds- och nybörjarklass och skall vara lika i båda klasserna.
Om det är nödvändigt för säker bedömning skall hunden provas på ytterligare harspår.
Näsa
Bedömningsanvisning:
Ett alltför ihärdigt arbete (över 1500 m) är inte önskvärt och skall medföra poängavdrag.
Poäng harspårets längd
0 ingen mätbar prestation
1 mindre än 200 meter
2 minst 200 meter
3-4 mer än 200 meter, mindre än 500 meter
5-6 över 500 meter, mindre än ca 800 meter , 6 D mer än 1500 meter
7-8 över 800 meter, mindre än ca 1500 meter
Drevskall
Bedömningsanvisning:
Det krävs ett ärligt skall, som börjar så snart hunden arbetar sig in på spåret och som pågår så
länge hunden med säkerhet följer spåret. Skall, som börjar sent eller som har längre avbrott
innebär motsvarande lägre poäng även om hunden arbetar säkert på spåret
Poäng
0 stumma hundar
1 enstaka skall som inte riktigt räcker för att säkert följa spårets riktning
2-4 hundar som upprepade gånger är stumma en längre sträcka (mer än 50 meter) även
om de arbetar säkert på spåret. Spårets riktning måste kunna utläsas av skallet. Skall
endast i början av spåret och sedan totalt tyst får inte bedömas med godkänt.
Däremot godkännes hund som först är stum (till halva spårets längd)men som sedan
har ett säkert skall (2-3)
5-6 hundar, vars skall startar sent varje gång, även om de redan arbetar säkert på spåret
(ca 100 meter) eller om skallet upphör regelbundet under kortare perioder.
7-8 hundar, som skallar så snart de arbetar säkert på spåret och som skallar så länge de
arbetar på spåret eller ringar. Om hunden tappar spåret t ex vid en vinkel måste
skallet upphöra och börja igen när hunden åter är på spåret.
Bedömning av löst skall (L)
(löst skall p g a låg retningströskel och lätt upphetsning)
Poäng
6 (L) Hundar, som i övrigt har ett tillförlitligt skall men som även skallar under
ringande utanför spårets luktområde.
4 (L) Hundar som efter avslutat drev driver spåret bakåt minst halva sträckan med
oförändrat drevskall. Spåret skall vara minst 300 meter.
Hundar, som hela tiden skallar innan de kopplas loss och riktigt tagit an spåret
och när de har kommit långt vid sidan om spåret. Dessa hundar får 4 (L) bara
om de inte misstänks ha oärligt skall och o detta kan styrkas. För att fastställa
om hunden är oärlig i skallet skall hunden provas i översiktlig terräng där inget
vilt eller spår finns och där kopplas loss.
1 (L) Hundar, som bevisligen är oärliga i skallet. Som oärlig betecknas hund, som när den
kopplas loss regelbundet skallar utan att följa vilt eller spår.
Spårvilja
Bedömningsanvisning:
Spårviljan bedöms med ledning av den tid hunden använder för att komma vidare på spåret.
Den tid som förflyter sedan hunden givit upp spåret till dess föraren kopplat den tas ingen
hänsyn till. Spårviljan visar sig i hundens ansträngning att följa spåret särskilt under ringande
innan den ger upp arbetet men inte genom uttänjt ringande och planlöst kringspringande då
spåret korsas men inte tas an. Tiden mellan när hunden tar an spåret och avbryter spårarbetet
är utslagsgivande för bedömning av spårviljan och skall anges i protokollet. Vid ett snabbt
och spårsäkert drevarbete kan man justera upp spårviljan/drevtiden något.
Riktvärden:
Poäng Tid som hunden använder för att komma vidare på spåret
0 ingen
1 mindre än en minut
2-4 cirka en, mindre än tre minuter
5-8 cirka tre, mindre än tio minuter. 6 D = mer än tio minuter
Ivrigt ringande och sökande i närheten av föraren bedöms inte som spårvilja. Det bör
observeras att spårviljan inte får vara alltför stor med åtföljande långa drevtider. Tiden bör
mätas noga.
Spårsäkerhet
Bedömningsanvisning:
I spårsäkerhet mäter man hundens förmåga att anpassa tempot till spårets svårighetsgrad.
Poäng
0 Hundar, som är så osäkra att de inte kommer vidare på spåret
1 Hundar, som har betydligt mer tid på att söka återfinna spåret än den tid den
bearbetar spåret
2-4 Hundar, som ofta tappar spåret, ringar vitt och när de återfinner spåret, spårar bakåt
en längre sträcka.
5-6 Hundar, som tappar i vinklar, ringar korrekt och arbetar övervägande spårnoga.
7-8 Hundar, som rättar sitt tempo efter spårets svårighetsgrad och i stort sett spårar säkert
i spårets luktområde (som kan vara upp till 40 meter från själva spårlöpan beroende
på vindförhållandena). För att tilldelas 7-8 poäng måste hunden följa spåret minst
500 m.
Kommentar:
Hundar som hetsar viltet med ett utdraget tätt förföljande nära inpå viltet är ej önskvärda.
wachtelhunden skall spårsäkert förfölja viltet med spårskall.
Börja alltid injagningen på hare. Då får man spårnoga hundar som lär sig att lösa tappter. Jag tror
också att man befäster beteendet att komma tillbaka efter avslutat drev genom att släppa en ung, lite
osäker hund på harspår. Unghunden jagar inte så länge utan kommer i början ganska fort tillbaka till
föraren.
Spåra hare i långlina till att börja med. Då har du möjligheter att hjälpa hunden att komma vidare på
spåret. Fördelen med lina är att du inte behöver ta hänsyn till gällande jakttider.
När valpen är mellan sex och åtta månader så börja att mer intensivt att få den att jaga hare. Försök
att köra upp någon hare framför näsan så att den ser den. De flesta hundar kvicknar till och kör
näsan i backen och börjar att driva. Det är enormt viktigt att hunden känner sig trygg i att du finns
kvar där hunden lämnade dig. Om man springer omkring i skogen så blir hunden ofta osäker.
Använd månskenet för att hitta harar att träna.
Skogsarbete
Bedömningsanvisning:
Vid unghundsprov i september bör funktionärer driva av terrängområdet före hundarna
provas. Varje hund bör tilldelas nytt terrängavsnitt.
Hundarna bör tilldelas ca 10 minuter.
Hunden skall självständigt och raskt avsöka anvisad terräng utan stöd av föraren.
Exempel att beakta vid poängsättningen:
● Att hunden söker självständigt utan stöd av föraren.
● Hundens beteende vid påvisad viltkontakt.
● Hundens förmåga att söka genom såten.
Kommentar:
Hundens sök är enligt min erfarenhet något som hunden måste ha med sig sen valp lådan. Du kan få
en hund med trångt sök att söka medelmåttigt inte mycket mer. En hund med bra sök kan du nästan
göra hur som helst med, den söker ändå. Gör inte misstaget att alltid försöka ha hunden lös. Har
hunden ett dåligt sök kommer du garanterat att få en stövelslickare. Det är bra om valpen får
komma till skogen så mycket som möjligt. Man kan börja redan när valpen är 4 månader. Sitt
mycket stilla i skogen och låt valpen utforska terrängen runt omkring i lugn och ro. Låt valpen själv
leta upp dig och ge hunden mycket beröm då han kommer tillbaka och hittar dig. Om valpen börjar
att driva tidigt så måste man vara försiktig så att den inte får jaga för länge. Släpp inte hunden ihop
med andra hundar. En wachtelhund ska jaga självständigt och inte i pack. Gör man det kan man lätt
få hundar som gärna springer på andra drev och det är ett otyg.
Vattenarbete
Bedömningsanvisning:
Följande riktlinjer tillämpas.
Poäng
0 går ej i vatten.
1 Går i men simmar inte.
2 Går i efter upprepade kommandon och kast av flytande föremål.
3-4 går i efter kast av flytande föremål.
5-6 går i efter uppmaning och kast av sjunkande föremål.
7 går i efter någon tvekan.
4
8 går tveklöst i och simmar.
Hunden skall simma minst ett par meter för att godkännas.
Kommentar:
Många hundar går i vatten efter lite tvekan. Vill du att hunden tveklöst kastar sig i på kommando så
kan du snabbt träna hunden till det. Vid en lagom brant strandkant eggar du hunden med en dummy.
Kasta i dummyn i vattnet och ge ett rappt JA! som kommando. Efter ett par gånger väntar du med
att kasta dummyn och ger bara kommandot, då hunden kastar sig i vattnet kastar du dummyn över
huvudet på hunden. Du växlar nu med att skicka hunden på kommando utan kast och med kast.
Skottreaktion
Bedömningsanvisning:
Skott bör inte avlossas närmare än ca 20 meter från hunden.
Visar sig hunden starkt skottkänslig vid första skottet avbryts momentet.
Vid skotten bör hunden befinna sig minst 10 – 15 meter från föraren.
Poäng.
0 Hund som ej provas i momentet.
1 Hund, som är starkt skottkänslig och skotträdd, som efter skott (eller kanske vid
åsyn av gevär) ängsligt söker sig till sin förare och inte låter sig sändas ut på
fortsatt sök eller ängsligt flyr och drar sig undan förarens inflytande.
4 Hund, som är skottkänslig och vid skott blir rädd och ängsligt återkommer till
föraren, men som hämmat återtar söket igen efter ett par minuter .
8 Hund, som vid skottlossning förblir oberörd eller visar sig skottintresserad.
Kan återvända till föraren för att sedan snabbt låta sig skickas ut igen.
Kommentar:
Ren skotträning bör man helst vänta med tills hunden är 12 månader. Det finns ingen anledning att
brådska. Börja med 22:an och gå sedan över till hagelbössan.
Låt en kamrat skjuta på långt håll så du kan se hur hunden reagerar. Minska sedan avståndet till
skytten och låt gärna hunden förknippa skotten med något positivt tex apportering. Skulle hunden
visa obehag gäller det att föraren inte ömkar hunden utan helt enkelt visar att man är helt oberörd.
Om hunden visar sig vara skottkänslig, skottberörd så går det oftast att träna bort. Ta kontakt med
en hund dressör som kan hjälpa dig.
Visar sig hunden vara starkt skottkänslig skotträdd så tror jag inte man kan göra särskilt mycket åt
det. Ofta tyder skottproblem på andra svaga mentala egenskaper.
Man ska naturligtvis aldrig använda vare sig skottberörda eller skotträdda hundar i avel.
Apportering
Bedömningsanvisning:
Viltet skall alltid godkännas av domaren med avseende på dess kvalitet.
Kontrollen bör ske på provdagens morgon.
Förare skall om möjlighet finns få välja på kråka, vitfågel eller and.
Domaren anvisar hundföraren startplats . En funktionär placeras fullt synlig ca 20 meter
framför hund och förare och kastar en fågel så att hunden kan se fågeln i luften.Kastaren gör
hunden uppmärksam på viltet.
Hunden får vid kast hållas kopplad utan krav på stadga.
Krav för godkännande:
● att hunden med stöd och uppmuntran från föraren kan förmås att greppa viltet och bära det
halvvägs till föraren godkännas, hundar som lämnar av till domare eller kastare skall även
de godkännas.
● Hund som allvarligt skadar viltet kan ej godkännas.
Kommentar:
Apporterings momentet är tämligen enkelt och går oftast med lite träning och lek att klara. Det finns
olika träningsmetoder. Spontan apportering, lydnadsapportering och tvångs apportering. Själv anser
jag att den regelrätta apporterings träningen bör påbörjas efter att hunden är 12 månader. För mer
information om apportering ta kontakt med en hundressör.
Förighet
Bedömningsanvisning:
Hunden är föremål för bedömning under hela provdagen och såväl när den är passiv som
aktiv. Helhetsintrycket under dagen är avgörande för bedömningen
Stor vikt skall tas till hundens spontana vilja att ta kontakt med sin förare
Exempel att beakta vid poängsättningen:
● Hundens förmåga att hålla sig lugn och balanserad såväl under som mellan de olika
momenten.
● Hundens vilja att snabbt ta kontakt med föraren t.ex. vid återgång harspår.
● Hundens vilja att låta sig kallas in när den är inom synhåll för föraren.
Vid harspår och skogsarbete tillämpas följande riktlinjer:
● Hund, som inte återkommer inom 30 minuter från det den släppts avdrages 2 poäng
● Hund, som inte återkommer inom 60 minuter från det den släppts kan ej påfordra fortsatt
● prövning.
Inkallning skall prövas vid ett flertal tillfällen under provdagens gång när hunden är inom
synhåll.
Kommentar:
En jakthund ska jaga tillsammans med sin förare. Har man inte ordning på sin hund och man har en
hund med mycket jaktlust så kommer hunden garanterat gå ur hand. Det är alltid en fördel om man
ger hunden grundläggande dressyr och det kan man börja med så fort man får hem valpen. Om man
själv inte kan den grundläggande dressyren så gå gärna någon dressyrkurs tillsammans med din
hund då får både husse och hund utbildning.
Mer information
Kan du få av din lokalavdelning. För kontakt information se http://www.wachtelhundklubben.org/

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)